Lasten ja perheiden tuki/ Barn och barnfamiljstöd

Perheiden arjen sujuvuuteen ja varhaisen tuen malleihin on  panostettava. Vanhemmuuden tukimalleja on kehitettävä vastaamaan nykyperheiden arjen tarpeisiin. 

Lasten ja nuorten palvelut täytyy saada toimivaksi, jotta perheillä olisi riittävästi tukea ja jokaisella olisi edellytykset kasvaa turvallisesti. 

Moniammatillista yhteistyötä kasvatuksen, perusopetuksen ja sosiaalipalveluiden kesken tulee kehittää yhteistyössä kolmannen sektorin kanssa. Kouluihin on palautettava rauha lisäämällä turvallisten aikuisten määrää ja pienentämällä ryhmäkokoja. 

Julkisten palveluiden tulee olla tarpeeksi tukevat ja kolmannen sektorin sekä järjestöjen osaamista on hyödynnettävä. 

Varallisuuserot ovat Suomessa suurempia kuin aikoihin.  Perus- ja sosiaaliturvan leikkausten seurauksena kaikista pienituloisimmat ovat jääneet ansiokehityksessä jälkeen, jolloin köyhät köyhtyvät entistä enemmän.

Eriarvoisuuden kasvu näkyy ongelmien kasautumisena, köyhyyden ja alhaisen koulutustason periytymisenä sukupolvelta toiselle, näkyvinä terveyseroina sekä asunnottomuutena. Opiskelijoiden perhetaustan ja oppimistulosten välinen yhteys on Suomessa kasvanut nopeammin kuin yhdessäkään toisessa OECD-maassa. 

Inhimillinen, tasa-arvoinen ja turvallinen elämä kuuluu kaikille. Hyvinvointivaltion tehtävä on varmistaa, että kaikilla on samat edellytykset hyvään elämään riippumatta taustastaan ja lähtökohdistaan.  

______________________________________

SV

Vi investerar i smidigheten i familjernas vardag och tidiga stödmodeller. Föräldrastödsmodeller måste utvecklas för att möta de vardagliga behoven hos moderna familjer. 

Tjänster för barn och unga ska satsas på så att familjerna får tillräckligt stöd och varje barn och ungdom har förutsättningar att växa upp tryggt. 

Mångprofessionellt samarbete mellan utbildning, grundutbildning och socialtjänst måste utvecklas i samarbete med den tredje sektorn. Fred måste återställas i skolorna genom att öka antalet trygga vuxna och minska gruppstorlekarna. 

Offentliga tjänster måste vara tillräckligt stödjande och expertis från den tredje sektorn och organisationerna måste tas tillvara. 

Förmögenhetsskillnaderna är större i Finland än tidigare. Till följd av nedskärningarna i grund- och socialförsäkringen har de människor i lägsta inkomstgrupperna halkat efter i inkomstutvecklingen, vilket gjort att de fattiga blivit ännu fattigare. 

Ökningen av ojämlikhet kan ses i ackumuleringen av problem, arvet av fattigdom och låga utbildningsnivåer från en generation till nästa, synliga hälsoskillnader och hemlöshet. Sambandet mellan elevers familjebakgrund och läranderesultat har vuxit snabbare i Finland än i något annat OECD-land. 

Ett mänskligt, jämställt och tryggt liv tillhör alla. Välfärdsstatens uppgift är att se till att alla har samma förutsättningar till ett gott liv, oavsett bakgrund och utgångspunkt.

Taloudellisesti ja sosiaalisesti kestävä Suomi/ Ett ekonomiskt och socialt hållbart Finland

Kunnollinen toimeentulo on turvattava jokaiselle. Palkan täytyy riittää elämiseen ja jokaisella tulee olla mahdollisuudet menestyä työelämässä. Työelämän rooli on merkittävässä asemassa Suomen kestävän kasvun kannalta, siksi jokaisen työntekijän hyvät työolosuhteet ja työhyvinvointi on turvattava. Sen vuoksi on suomalaiseen työelämään on tehtävä parannuksia lainsäädännön voimin.

Koulutuspaikkoja on lisättävä tuntuvasti pulasta kärsiville aloille ja työllistymisen tukimalleja on kehitettävä. Maahan muuttaneiden kotoutumis- ja työllistymispalvelut on kehitettävä toimivammiksi ja tehokkaammiksi.

Julkiset palvelut on säilytettävä julkisina. Yksityistämisen tuloksena monen työntekijän asema on heikentynyt puhumattakaan palveluiden laadusta. Meidän on lisättävä julkista palvelutuotantoa etenkin kriittisillä aloilla, joiden kysyntä on kasvussa.

Sosiaalisesti kestävä Suomi on ilmastonmuutoksen torjunnan edelläkävijä. Talouskasvu on irrotettava tällöin ilmastomuutoksen torjunnasta. Emme voi enää temppuilla ilmaston kustannuksella. Elämä tapahtuu nyt ja talouskasvulla on merkitystä nyt, mutta toimintamme vaikuttaa vielä kymmenienkin vuosien päästä. Haluammeko tosiaan pelata rulettia maapallomme hyvinvoinnilla?

Sitoudun ilmastoystävälliseen ja luontoarvoja kunnioittavaan politiikkaan, joka huomioi myös tulevaisuuden yhteiskunnat. Tämä tarkoittaa konkreettisesti edullisempaa ja kaikille saavutettavaa joukkoliikennettä, päästöjen vähentämistä ja vaihtoehtoisten energiamuotojen hyödyntämisen lisäksi myös aktiivista työtä vesistöjen suojelemiseksi. 

_____________________________________

SV

En mänsklig försörjning måste säkras till alla. Lönen bör räcka till att leva på och alla ska ha lika möjligheter att lyckas i arbetslivet. Arbetslivets roll är viktig för Finlands hållbara tillväxt, därför måste goda arbetsvillkor och välbefinnande i arbetet för varje anställd tryggas. Det finländska arbetslivet måste förbättras genom lagstiftning. 

Utbildningsplatserna måste utökas speciellt i sektorer som lider av brist, och nya modeller för sysselsättningsstöd måste utvecklas. Integrations- och arbetsförmedlingen för dem som flyttat till landet måste utvecklas för att bli mer funktionella och effektiva.

Offentliga tjänster ska hållas offentliga. Som resultat av privatiseringen har ställningen för många anställda försvagats, så som kvaliteten på tjänsterna. Vi behöver öka produktionen av offentliga tjänster, särskilt i kritiska sektorer vars efterfrågan ökar. 

Ett socialt hållbart Finland är ett föregångare i kampen mot klimatförändringar. Ekonomisk tillväxt måste då skiljas från kampen mot klimatförändringarna. Vi kan inte längre lura oss på bekostnad av klimatet. Livet händer nu och ekonomisk tillväxt är viktig nu, men våra handlingar kommer att påverka tiotals år från nu. Vill vi verkligen spela roulette med vår planets välbefinnande? 

Jag är engagerad i en politik som är klimatvänlig och respekterar naturvärden, som också tar hänsyn till framtidens samhällen. Konkret innebär det mer prisvärd kollektivtrafik tillgänglig för alla, minskade utsläpp och utnyttjande av alternativa energiformer, men också ett aktivt arbete för att skydda vattenförekomsterna och minska utsläppen.

Sosiaali- ja terveyspalvelut/ Social- och hälsovård

Ihmisten arkea on parannettava tukemalla heidän mahdollisuuksiaan huolehtia omasta terveydestään. Ennaltaehkäisyä ja terveyttä edistävien palveluiden saatavuutta on lisättävä merkittävästi. Ennaltaehkäisy on sekä inhimillisesti, että taloudellisesti vastuullista politiikkaa. Teemana ennaltaehkäisy on pitkään ollut keskusteluissa esillä, mutta en koe sen saavan päätöspöydissä tarpeeksi sijaa. Usein kun leikkauksista päätetään ovat ennaltaehkäisevien palveluiden toimipisteet ensimmäisiä leikkauslistan kärjessä. Terveydenedistäjän näkökulmasta se on iso ongelma. Olemme liian pitkään sivuuttaneet sen tosiasian, että tulipalojen sammuttaminen jälkikäteen on paljon kalliimpi vaihtoehto, kuin ennaltaehkäistä ne kokonaan.

Samassa hengenvedossa voidaan myös puida sote-alan kokonaisvaltaisen kriisin syntyä. Työntekijöiden vuosikausia jatkunut hätähuuto ja jatkuvat leikkaukset kriittisten palveluiden ympäriltä ovat nakertaneet myös sote-alan ydintä. Kriittisimpiä palveluitakaan ei pystytä enää toteuttamaan lain vaatimien raamien puitteissa. Kauan odotettu palkkojen korotus, lisäresurssien hankinta ja johtamisen parantaminen ovat edelleen toteutettavissa. Aikaa ei kuitenkaan ole hukattavaksi. 

Hyvinvointialueiden rahoitus täytyy varmistaa ja niiden verotusoikeutta tulee tukea. Uusien hyvinvointialueiden toiminnan aloittamisen myötä voimme tehdä korjausliikkeitä sote-alan kriisiin. Olipa kyse palkoista tai lastensuojelun työtaakasta on meillä aito mahdollisuus tehdä toisin. Se vaatii valtiolta lainsäädäntöä rahoituksen varmistamisesta myös tulevaisuudessa. Hyvinvointialueiden budjettiin ei tule kohdistaa leikkauksia, vaan niille on annettava aikaa ja liikkumatilaa toteuttaa sote- muutoksen mukaiset tavoitteensa.

Sote-alueiden onnistumiseen vaikuttaa myös se miten niitä johdetaan. Yksi keskeinen sote-alueiden kipupiste onkin palveluiden tuottaminen. Ostetaanko vai tuotetaanko itse? Tuen vahvasti suomalaisten yritysten ja yhdistysten toimintaa silloin, kun ne ajavat aidosti ihmisten asiaa ja asiakaskeskeisyys on toiminnan ytimessä. Näin ei kuitenkaan ole kaikkien nykyisten palvelutuottajien kohdalla. Moni sote-alalla toimiva yritys on vasta viime vuosina rantautunut ulkomailta Suomeen päämääränään tehdä bisnestä sotella, eikä ihminen tai muutenkaan Suomen talous ole heille kipukohta. Sellaiseen meillä ei ole enää varaa. Meidän tulee lisätä omaa palvelutuotantoamme ja kehittää julkisen sektorin toimivuutta vastaamaan muuttuvan väestömme tarpeisiin täydentäen sitä yksityisen ja kolmannen sektorin voimin, ei korvaten niillä. 

_________________________________

SV

Människors vardag måste förbättras genom att stödja deras möjligheter att ta hand om sin egen hälsa. Det måste satsas kraftigt på förebyggande och tillgång till hälsofrämjande tjänster. Förebyggande åtgärder är både en mänskligt och ekonomiskt ansvarsfull politik.

Temat förebyggande har länge funnits i diskussioner, men jag tycker inte att det får tillräckligt med plats vid beslutsborden. Ofta, när beslut fattas om operationer, är kontoren för förebyggande tjänster först överst på nedskärnings listan. Ur en hälsofrämjarens synvinkel är det ett stort problem. Alltför länge har vi ignorerat det faktum att släckning av bränder i efterhand är ett mycket dyrare alternativ än att förhindra dem helt och hållet. 

I samma andetag kan krisen inom hälso- och sjukvården också angripas. Sjuksköterskors nödrop i åratal och ständiga nedskärningar kring kritiska tjänster har också gnagt i kärnan av hälsovårdsbranschen. Även de mest kritiska tjänsterna kan inte längre implementeras inom de ramar som lagen kräver. 

Den efterlängtade löneökningen, anskaffning av ytterligare resurser och förbättring av ledningen är fortfarande genomförbar. Det finns dock ingen tid att slösa. 

Finansieringen av välfärdsområdena ska säkerställas och deras rätt till skatt ska stödjas. I och med driftstarten av de nya välfärdsområdena kan vi göra korrigeringar av krisen inom socialförsäkringssektorn. Oavsett om det handlar om löner eller barnskyddets arbetsbörda har vi en verklig möjlighet att göra saker annorlunda. 

Det kräver lagstiftning från staten för att säkerställa finansieringen även i framtiden. Nedskärningar ska inte göras i välfärdsregionernas budget, utan de måste få tid och utrymme att förverkliga sina mål enligt socialreformen. 

Välfärdsområdenas framgång påverkas också av hur de sköts. En av de främsta smärtpunkterna inom social- och hälsoområdena är tillhandahållandet av tjänster. Ska vi köpa eller producera själva? 

Jag stöder starkt finländska företags och föreningars verksamhet när de verkligen driver människors intressen och kundfokus är kärnan i deras verksamhet. Detta är dock inte fallet med alla nuvarande tjänsteleverantörer. Många företag som verkar inom hälso- och socialtjänstsektorn har bara landat i Finland från utlandet de senaste åren med målet att göra affärer i Finland, och varken människor eller den finska ekonomin är en smärtpunkt för dem. Det har vi inte råd med längre. Vi bör öka vår egen tjänsteproduktion och utveckla den offentliga sektorns funktionalitet för att möta behoven hos vår föränderliga befolkning, komplettera den med tjänsterna från den privata och tredje sektorn, inte ersätta dem med utländska tjänsteleverantörer som har fokus på bisnes istället för människor.